Ni kan kalla mig Mr. Bean

Så här mitt i morfinruset ska jag försöka förklara hur gårdagen ledde fram till en redig knäblödning. Allting började på MSN, där det diskuterades löst ifall jag och en annan skulle gå på bio. Tveksamheten var hög eftersom jag precis innan tackat nej för att se på Harry Potter minuten innan. Men svag i sinnet som få så tackade jag ja till erbjudandet även fast jag innerst inne inte kände för det. Vi var bara två stycken som skulle gå, och jag hade varit tvungen att själv resa till gullmars för att kunna möta upp min biovän. Jag tänkte att det var ovärt att riskera armbågen och åka till busshållplatsen själv, för att sedan kanske riskera att behöva lyfta upp rullstolen på sjuan, nej, tänkte jag och beställde därför lite senare en färdtjänst bil som skulle ta mig till alleplan.
Planen löd följande, 19:30 skulle jag åka, och även ifall jag skulle samåka hade jag fortfarande hunnit fram till 19:50, vilket också är rimligt. Tror ni det blev såhär, nej nej. 19:34 kör en svartgul ful taxibil upp mot huset. Jag rullar ut, stressad som få, direkt ut till bilen. Jag sätter mig i bilen och väntar på att få åka iväg, men idioten till taxichaufför lyckades inte lossa på däcken på rullstolen men vägrade först att låta mig hjälpa, till slut fick jag gå ut ur bilen och slita loss ett av däcken för att även konstatera att han hade utan problem fått in rullstolen i backluckan utan att ens fälla en tanke på hjulen. Irritationen växte, och tio minuter senare hade vi äntligen lyckats komma fram till stoppskylten, ja ni läste rätt, stoppskylten utanför mitt hus...

Nu börjar jag bli orolig, eftersom bion skulle börja 20:45 och vi var tvugna att hämta ut biljetterna några minuter innan så vart det lite stressigt. Hur som helst, var vi påväg, trodde jag... Vid stoppskyltarna börjar han klicka på sin oerhört långsamma GPS och droppar att vi ska hämta en annan, resan är samplanerad. Jag dör lite inombords, eftersom planen var inte att det skulle ta tio minuter för en dum taxi idiot att lyckas få in min rullstol i bilen, vilket pajade min tidsplan helt. Hur som helst så tänkte jag, aja, om jag blir lite sen är det inte hela världen för att vi kommer hinna till bion ändå. Detta var mina tankar i ungefär fem minuter, tills vi åkt så långt in i haninge jag aldrig sätt, det var fler träd än myror och inte ens asfalterad väg. Nu hade det gått en kvart sen vi var vid stoppskylten och klockan var redan 50.... då jag hade planerat att vara vid gullmars. Tillslut hade vi kommit fram till vägen vi hittade och taxichaffören kör upp vid ett av husen, jag frågar är det här verkligen 11b, eftersom det inte stod någon vid huset, han svarar på bosnisksvenska "Ja, de tror jag!". Efter att ha väntat två minuter vid huset så ringer han personen vi skulle hämta, och det visade sig att jag hade rätt, det var huset upp för backen. Tanten sätter sig äntligen i bilen och efter att taxichaffören har småpratat lite med hennes väninor så öppnar han dörren för att se ifall hon har bälte på sig, vilket hon inte har. Sen ber han henne snällt sätta på sig bältet, vilket hon först vägrar!? Dumma tant djävel som vägrar sätta på sig bältet när jag ska på bio om mindre än en timme, hon började tjata om att hon litade så mycket på taxichaffören å blablabla, men tillslut fick hon på sig bältet å vi kunde åka.

Nu är klockan ungefär 19:57 kanske?
Äntligen påväg mot gullmars, och tro det eller ej så var det inga problem på vägen till gullmarsplan och jag kom fram ungefär tio kvart över. Väl vid gullmars ser min biovän stressad ut och jag ursäktar mig och skyndar mig mot tunnelbanan. Jag tar upp busskortet jag använt utan problem hela året, drar det mot avläsaren, DUDUDUDUDUTIITITITI *lampa som blinkar rött*, JAHA?, tänker jag, drar kortet igen, DUDUDUDUDUDUTITITITITITI *lampa som binkar rött*, igen... försöker i säkert en minut innan kortet börjar fungera och jag kommer in.
Äntligen, nu kan vi utan problem röra oss mot bion. Trodde jag, jag kollar framåt och ser att hissen är avspärrad och jag är tvungen att gå ner för trappan... jag går så fort jag bara kan men vi missar tunnelbanan med några meter. Nu ökar frustrationen ännu mer för att det fanns en risk att vi missade bion helt och vart tvugna att köpa nya biljetter...
Tillslut så anländer vi vid bion och utan problem hinner in precis till reklamen börjar, skönt. Pappa kör hem oss till mig allting gott, so far. Tills ungefär vid ett på natten när jag känner att knät börjar paja. Går det att ha mer oflyt på en kväll? Nej, skulle inte tro det. Vid sextiden gick jag ner å la mig i soffan för att inte hålla min kompis vaken.
Jag tror vi alla vet vilka vi ska skylla på,
*Inlägget skrevs i måndags därav stavfel och morfinrus, fortfarande ont i knät men är bättre nu, ftw.

Use, do not abuse, neither abstinence nor excess ever renders man happy

Okej, nu ska jag berätta om en av de sjukaste känslorna som jag har upplevt (upplever ibland?). När jag får blödningar och extremt ont i flera dagar tar jag smärtstillande, vilket är ganska givet. Problemet är när jag får dessa sjuka smärtor är att jag måste ta smärtstillande i princip dygnet runt i några dagar. De smärtstillande jag tar är sjukt beroendeframkallande och oftast brukar det inte vara något problem, men nu när jag har haft hög smärta under en längre period har jag varit tvungen till att ta det regelbundet i kanske fyra dygn. Detta leder till en sjuk abstinens, som knappt går att beskriva. Jag förstår verkligen hur missbrukare har svårt att sluta eftersom deras abstinens är säkert tre gånger värre. Jag kom nyss på mig själv med tanken att ta två tabletter till bara för att slippa all skit, sen tänkte jag, nej herregud att jag ens tänker tanken.. Om jag skulle försöka beskriva känslan så skakar jag, händerna skakar hela tiden, frossa och kallsvettningar, sen suget... suget är nog det värsta, det är som någon drar i magen eller försöker suga i sig tabletter. Svårt att beskriva men det är jävligt obehaglig känsla.

När jag låg på sjukhus och hade opererat mig för flera år sedan så var det en pojke som hade legat inne i ungefär två veckors tid. Jag delade rum med han, han berättade att han låg kvar en vecka till endast för att få avvänjning från alla tabletter han hade fått. Tror jag skulle behöva det just nu, för de här är fan sjukt.

Ulysses, obviously. It was an elaborate prank, and our supposed intellectual elite continue to fall for it

Jag läste nyss det roligaste pranket ever som antagligen har gjorts mot någon brudgum någonsin... Allting började med att makens best man hade fått utstå nått riktigt ruttet prank när han gifte sig, och sen dess hade han planerat en hämdaktion. Brudgummen fick sin best man att lova att han inte skulle busa eller skoja till det förens bröllopet hade tagit slut, allting gick som vanligt, alla var nöjda. Det brudgummen inte visste var att hans best man hade något lurt på gång.
På deras säng som de skulle använda under deras honey moon hade han placerat en tryckkänslig apparat som reagerade på flera olika saker varje gång någon låg i sängen, jag quotear från twittern;

"So here’s the thing: the newlywed’s marital bed now has a pressure-sensitive pad underneath which now tweets everytime they get on the job."

Alltså, varje gång dem har sex, så kommer apparaten twittra ut information om hela kalaset!

Roliga sidenotes är att den också tar vikten på hur mycket de väger tillsammans, hittade tyvär inget utmärkande (en tredje person), men tillsammans har de gått upp 4kg under deras smekmånad!

Frågan är dock hur de gjorde när de endast vägde 101 kg tillsammans, hm..

http://twitter.com/newlywedsontjob
(Klicka längst ner på "more" tre gånger och läs de första inläggen, allt annat är när dem har sex)

Bajen forever!

Nu har alltså AIK bucklan (den man vinner när man tagit guld), blivit titthåls opererad av samma läkare som gjorde en titthåls operation på vår käre vän Wahlman. Ni mindre sport intresserade kanske vill ha en förklaring på allt detta spektakel. För några veckor sen gick en Hammarbyare ut i tidningen att innuti bucklan står det "Bajen Forever", eftersom han som gjorde pokalen var trogen Hammarbyare. Ordförande Lars Åke Lagrell uttryckte sig chockat och tyckte det var en rolig idé, en legend, och han tyckte inte att man skulle kolla upp det. Men eftersom förbundet är kända för att ta död på legender, publikstöd och allt annat som gör svensk fotboll värd att kolla på (nej, jag kollar inte på svensk fotboll för fotbollen, för lets face it, den suger) så ångrade han sig, antagligen efter påtryckningar från Lennart Johansson (mannen pokalen är döpt efter). Lennart Johansson tyckte det var äckligt, en skam, och att det veeeerkligen inte hade spelat någon som helst roll ifall det hade stått AIK forever i pokalen. Vilket givetvis är ett av de största skämten i år. Givetvis hade han inte brytt sig ett dyft om det stått AIK istället för Bajen i Bajen forever pokalen.
Men nu åter till dagsläget, pokalen är nu granskad och nu har vi fått reda på att inuti pokalen stod det inte alls Bajen Forever, nej, det stod faktiskt ingenting om Hammarby i den. Utan stod "Djurgården är bäst!", vilket är lite ironiskt eftersom alla trott det stått om Hammarby.
Men ryktet på byn har vart ända sen början att man aldrig skulle hitta något i pokalen (i alla fall inte Bajen Forever), eftersom Bajen har tydligen tagit beslag på original pokalen efter den delades ut första gången (till Hammarby). Och den som finns idag är en replika av originalet.

Heeeeeeeeeeeeeeeeeeej, nuuuu äre dags!

Ett litet smakprov av vad vinnaren i tävlingen kommer få...

O.B.S. SE OCH GÖR TÄVLINGEN UNDER DETTA INLÄGG :)!

En gång för inte så överdrivet länge sedan... i en bil... med fem ankor...

Här sent på kvällskvisten tänkte jag berätta om en av de mest storslagna resor fem av deltagarna bloggen gjort. En resa så mäktig att den kan mätas med den ökända kK. Allting började i Anka på planka, där diskussionerna gick vilt till, precis som det ska vara i anka på planka, allting ballade ur fullständigt, och allting slutade med att Oliver satt i bilen påväg att hämta de fyra andra ankorna. Stressen var olidlig, byxor skulle sättas på, färdförberedelserna var i fullgång medans vi vart upp plockade en och en. Efter plockandet hade vi alla fjädrar kvar och det var dags att åka. Radion spelade jullåtar i full maner och den glada stämningen i bilen var i allra högsta klass. Tagget och nervositeten i bilen var hög, eftersom vi skulle alla tillsammans för första gången göra en längre gemensam resa, mot ett mål vi hade länge suktat efter. Sonja Aldén dras igång från högtalarna och förvånande nog kunde alla i bilen texten utantill.

Efter en tids bilåkande så hade vi nått vårat mål, där stod det stora snöglänsande huset och tittade tillbaka mot oss med värmande blickar, vi var äntligen framme. Muslimernas meccah, nej, alla hungriga själars hem, vissa säger att alla vägar leder till rom, jag skulle snarare säga, alla vägar, leder till, Ica Maxi...

The youth these days...

Fick höra lite om resterande i klassens praktikpltaser. En av dem satt vid IT servicen på stadskommissionen, även fast mycket av det han gjorde var angående marknadsföring. Hur som helst, så skulle alla där på IT gå på ett möte, och de lämnade Nisse kvar vid alla datorerna ensam.
Innan de gick sa de vid dörren
"Höhöhö, gör inge dumt nu!"

Varav Nisse svarar
"Haha nejdå, ska bara facerapea er ;)"

Det blir tyst bland IT teknikerna och alla kollar på varandra, vänder sig om, skrattar lite chockat och Nisse hör någon säga "Jaa.. det är väl så dagens ungdom pratar nu för tiden...".
Man kanske ska tänka sig för innan man använder ord som facerape i framtiden...

Curse you, you damned matteprov!

Såhär lagom till slutspurten av terminen har även denna hemska förkylning nått mig. Seg i hela kroppen, ont i halsen, död i huvudet och en förkylning för mig innebär också att hela kroppen säger stopp och varenda led värker och blir stel. Inte så härligt, speciellt inte när man har matte prov om en timme... Jag har även en religionsuppsats, praktikrapport (PÅ MAX 25 SIDOR?), rättskunskapsprov på torsdag, organisations uppgift med.. facking mera... Nej fy.
Och eftersom några har missbrukat omprovskvällarna i matten, så innebär det att man inte längre får skriva omprov i matematik, vilket innebär, skriver jag inte det här provet, får jag ett IG, och måste skriva minst G på nationella.. Jag är väl förberedd i alla fall, så hoppas huvudet fungerar under detta matteprov..

Oh hell

Även passerkorts och kodtrenden har nått Tyresö Gymnasium, och nu krävs det alltså att man tar med sig ett kort till skolan för att få komma in. Jag tror vi alla kan enas att detta är ett försök till att stoppa den uppblossande terrorismen som har sprängt sig fram inom Sveriges gränser. Eller så enas vi alla om att det snarare är skolan som bara vill göra det mer komplicerat för mig på morgonen, och försöker orsaka att jag kommer sent till vissa lektioner. Tankan skrämmer mig, att ha en extra grej att komma ihåg varje morgon.. man skulle alltså kunna säga att det skolan bedriver är terrorism. Vilket innebär att jag skulle istället formulerat om början på inlägget till "Även terrortrenden har nått Tyresö Gymnasium". Men det skulle även betyda att jag skulle vara tvungen att skriva om hela inlägget, vilket inte låter särskilt lockande, det gör förövrigt inte ett passerkort heller för den delen...

To be honest, jag vart lite besviken efter att jag klickat...

Aahh.. jag dör. Försökte sova men gick inte särskilt bra, när jag låg och försökte locka hit John Blund slog tanken mig, det finns ju plankstek, det borde även innebära att det finns en rätt som kallas Anka på planka? Jag startade upp datorn för att i all hast googla upp ett recept på vad förhoppningsvis kommer vara en delikatess. Jag hittar ett recept på första google träffen och granskar ingredienserna, 700 gram ankbröst. Okej tänker jag, och tänkte jag googlar och ser vad för mer smaskigt det finns att hitta för rätter med just ankbröst.

Av någon anledning fick jag för mig att kolla bilderna, och till min förvåning dyker en bild på en naken tjej upp på första google bildsök sidan.

Första tanken var när jag såg miniatyren var, VAD I HELVETE?


Sen klickade jag på bilden, and it all made perfect sense...

Fashion is a form of ugliness so intolerable that we have to alter it every six months

Ja, här kommer bloggens första modeinlägg, tyck va ni (oliver) vill, men really... vad tänkte Lindex när de valde dessa underkläder för deras reklam?
Det ser ut som tanttrosor? Okej, även om de riktar sig in på äldre kvinnor så är de fortfarande så galet fula att jag inte vet vad jag ska ta mig till.
Herregud.

No matter how hard the loss, defeat might serve as well as victory to shake the soul and let the glory out

Jag hade en idé förut, jag antar att alla har hört om munken Thích Quảng Đức, den vietnamesiska buddisht mahayana munken som offentligt eldade upp sig själv, i protest mot den dåvarande presidentens förtryck mot den buddhistiska religionen.

Det mäktigaste under den här aktionen var inte att han just gjorde det, utan att han satt lugn och skrek inte en endaste gång medans han sakta brann upp. Verkligen mäktigt sätt att få omvärldens blickar emot landet, och verkligen ett mäktigt sätt att påverka så det blir en förbättring.


Det må vara fel att ta livet av sig inom buddismen om man inte är upplyst, vilket den här munken inte var, men det han gjorde är nog ett av det mäktigaste någon människa har gjort!

För några månader sen så satt jag och tänkte i dessa banor, hur man skulle kunna göra något liknande i dagens samhälle för att få omvärldens uppmärksamhet, för att kunna påverka så gott det går.

Och då kom snilleblixten. Vad är ett stort problem i dagens samhälle som redan många tänker på, men behöver göra någonting åt? Jo, miljön! I en artikel i DN idag så stod det om hur koldioxid halterna har ökat kraftigt och miljöeffekterna har redan börjat slå till i U-länder (de länder som påverkat halterna minst). Vad skulle man då göra för att få omvärldens uppmärksamhet MER riktat mot de här problemet? Det jag tänkte var, mycket av den miljö marknadsföring som skett har handlat om hur isbjörnar svälter, så vad jag tycker någon mäktig miljöaktivist borde göra i framtiden (om nu läget har förvärrats oerhört mycket mer än vad man märker idag) är att, utan att klaga, låta sig bli uppäten av en isbjörn.

Our world faces a true planetary emergency. I know the phrase sounds shrill, and i know it's a challange to the moral imagination
-Al gore

Fö helvede

Nu har det alltså varit en terrorist attack mot Sverige, och de som gjorde det har antagligen fått stöd av någon större terrorist grupp. Jag blir först och främst rädd när jag tänker tanken att någon smäller sig själva i luften i stockholm, men även jävligt förbannad när de som gör de säger att vi har ett krig emot islam, att vi stöder Wilks. Jag ställer mig ifrågasättande till hur vi stödjer honom? Jag tror de flesta tycker att han är en åsna, även fast många också tycker att han inte gjorde något fel med det han gjorde. Alla stödjer rätten till att uttrycka sig, men sen om det han gjorde var idiotiskt eller inte är en helt annan femma. Sen vadå kriget mot islam? Är inte ett av de länder som tar in flest invandrare från mellanöstern och försöker ta hand om dem så gott vi kan?
Nej jävla skaft asså...

Live so that when your children think of fairness and integrity, they think of you

Var moral snack på filosofin för några veckor sen när vår lärare ställer detta dilemma;

Det är 1000 sjuka nyfödda ungar i södra Spanien. För att rädda dessa ungar krävs ett visst enzym, den här enzymen kan man hitta i avlade hundar och katter i Sverige. För att rädda ett barns liv krävs det att 25 stycken hundar eller katter dör. Skulle du kunna offra ditt husdjur?

Sedan fick vi räcka upp handen och säga ifall vi hade offrat djuret eller inte. Jag och två till räckte upp handen.

Jag blir galet förvånad, är inte det dubbelmoral om något? Att inte tycka det är fel att döda hundratusentals kossor om året för att ge oss mat vilket leder till att vi överlever, men inte kunna offra ett djur för att ge ett liv till en annan person?

Nej fyfan.

Hade förövrigt en tanke angående civilkurage. Jag såg att det delas ut pris varje år till bland annat "årets ungdomshjälte", med mera, i programmet Svenska Hjältar 2010. Detta program delar ut priser till de som gjort sin plikt som människa och hjälpt en annan. Jag tänkte att ifall jag skulle hamna i en situation och jag hade agerat, och blivit nominerad till det här priset, hade jag tackat nej. Varför? Jo, för att om jag nu hade agerat, hade det inte varit mer en rätt, och hade jag inte agerat hade det varit jättefel. Jag tycker inte man bör hyllas för något som ALLA bör göra, och framför allt något som alla bör ha - civilkurage.

Sedan till dagens fråga, vem hittar särstavningen?

Praktikrapport två.noll

Hade precis ett kort och gott möte med min handledare, om hur praktiken varit, fyllde i lite papper, men jag fick även respons. Hon var jättenöjd med min insats, och hade bara hört goda saker om mig av alla andra medarbetare. Hon hade hört från andra att jag var social och trevlig, förstod arbetsuppgifterna bra, tog in förklaringarna snabbt och arbetade självständigt. Hon sa även att jag arbetade snabbt och gjorde oftast klart uppgifterna långt innan de trodde jag skulle vara klar! Jag tror anledningen till det är att jag har använt mig mycket av datorer i mitt liv, vilket gör att jag förstår saker snabbt, rör musen snabbare, skriver fort utan att behöva titta på tangentbordet osv. Något annat som var roligt att höra var att alla trivdes med mig, och tyckte tiden hade gått så fort. Vilket inte var fallet med många andra praktikanter där dem snarare väntade på att tiden skulle ta slut.

Hon erbjöd mig även att sommarjobba här på ekonomiavdelningen till nästa sommar, och jag skulle ringa vid våren ifall jag var intresserad.

Detta var oerhört glädjande att höra och roligt att dem tyckte jag skötte mig tillräkligt bra för att få jobba här till sommaren.
Var och köpte fikabröd på lunchrasten, nu är det avtackningsfika med hela arbetslaget!
Tjoho :)!

UPP MED SULAN PÅ TOPP!

Sulan är nog i ärlighetens namn min absolut största favorit inom sport, och kommer förmodligen alltid vara det.


Minns på försässongen hans sista år i Bajen, när bajen spelade träningsmatch på torvalla och hör och häpna Hammarby fick en straff tilldelad till vår fördel.

Alla på sidan av planen skriker att Sulan ska ta den, vilket han också gör. Högt över gick den.. Bästa av allt var Tonys reaktion, han blev skit förbannad för att han ville se fokus även i träningsmatcherna..


Minns också matchen när upp med sulan på topp ramsan kom till, minns inte helt vilka vi mötte, kan ha varit enköping, men vi vann iaf med 3-0. Och när supportrarna började skandera upp med sulan på topp så tog han längsta löpningen någonsin, kliver in mot straffområdet, å skjuter, även den gången säkert tjugo meter över målet..


Synd att vi har levt i ett luftslott senaste åren vilket resulterade i att vi inte hade råd att ha kvar han. För i ärlighetens namn tror jag det hade varit nödvändigt. Någon med lite hjärta som kan vara förebild för alla andra i laget.

Ett annat roligt minne jag har av Sulan är när pappa och jag hade sässongskort bakom avbytarbåset på södra. Jag gick fram till spelargången och gav Sulan en kram och sa gå ut å vinn nu, då han svarade med sin ljusa stämma "Jaja självklart :)!". Bajen gjorde sedan en riktig plattmatch och torskade hemma med 2-1, och de va under de åren vi vann i princip alla matcher på söderstadion.


Vad som var klassikt för Sulan var givetvis hans vad. Om man nu kan kalla hans vader för just "vader", det är snarare lår. Men hur som helst, i början och i mitten av hans karriär var han känd för att få kramp i vaderna när det gått runt 70-80 minuter av matchen. Samma säsong som pappa och jag hade sässongskorten bakom båset så låg sulan där med benen i vädret för att få bort krampen. Och den här dagen hade Kenedy gjort en av snia sämsta matcher i Bajen, han hade bland annat skjutit en hörna som inte gick in på planen, flertalet felpassar och tillråga på allt så hade han missat en straff. I åttionde minuten får Bajen ännu en straff, konstigt nog, och Kenedy som första straffskytt skulle ta den, även om han hade haft en dålig dag. Vilket sedan visade sig vara ett dåligt beslut, eftersom han missade även denna.. Till råga på allt så hade han även klagat lite i media om varför han aldrig kom ut till europa för att spela fotboll. Efter sista straffmissen ställer sig pappa upp och skriker "VARFÖR BLIR HAN INTE PROFFS!?" rätt ironiskt.


Då vänder Sulan på hela huvudet och blänger en av de argaste blickarna jag sätt en person göra på min pappa. Då skämdes jag lite.


Men hur som helst är Sulan en gud, en legend, en av de mäktigaste spelarna i Hammarbys historia, även fast han inte var en av de bästa!


The future is always beginning now

Hade en diskussion för några veckor sen om vad vi skulle döpa våra barn till. En mer förrvirad person tyckte om ryska namn som t.ex. Olga tyckte han var fint. Jag ställer mig oerhört ifrågasättande till det.. Olga!?

När jag ska döpa min barn så vill jag inte att det ska ha ett vanligt namn, eftersom det är sjukt tråkigt. Billiam Bo Viking S är nog den ballaste namnföljden jag hört. Men tyvär kanske inte det namnet jag skulle tycka mitt barn ska heta är inte lika spännande. Om jag skulle få en flicka skulle jag villja att hon döptes till Ronja September Strindevall. Ronja eftersom det är oerhört fint, September för att det är lite udda och tycker det är ett väldigt snyggt namn (men eftersom min dotter nog inte kommer vilja heta det i förnamn så får jag nöja mig med det som mellannamn), sedan att båda passar till mitt efternamn är inte helt fel de heller!

Ett killnamn har jag inte hunnit tänka på än.. Men eftersom att jag inte planerar att skaffa en unge på ett par år så är det ingen stress!

Men innan jag vill ha barn, så är planen att jag ska utbilda mig på en högskola. Planen är att söka nu efter gymnasiet, men eftersom det är svårt att komma in på vissa utbildningar så kanske det blir ett mellan år också. Det jag vill läsa är Grafisk Formgivning på luelå, men det finns även utbildningar i norrköping och göteborg. Hur det blir med vart får jag se. Men ett krav jag ställer är att jag inte vill läsa i stockholm. Mest för att få känna mig mer självständig och komma till något nytt. Jag kan även tänka mig att sammanhållningen på skolor utanför storstäder är högre. Eftersom många som läser i stockholm är säkert sådana som bott här och som umgås med sina gamla vänner, medans de som studerar i norrköping eller luleå är sådana som flyttat dit för att studera.

Men får se what future holds!

Top 3 julsånger!

För att fortsätta på jultemat så kommer här mina top 3 bästa julsånger,

1. Pouges - Fairytale of new york
2. Jackson 5 - A little drummer boy
3. Paul Young - Do they know it's christmas time

The only real blind person at Christmas-time is he who has not Christmas in his heart!

Bristen på julinlägg i den här bloggen i december är nästan chockerande. Och för att vi inte ska drunkna i sportinlägg tar jag och skriver ett!

Nu börjar julstämningen komma in och jag försöker suga in så mycket jag kan av julen, eftersom, trots vintern, är det nog en av de tiderna på året som jag uppskattar mest. Det som jag tror har startat igång julstämningen för mig är givetvis julradion, planering av julklappsköp och att man börjar se granar och vanligt julpynt lite överallt.

Tyvär har jag en oerhört liten släkt vilket gör att det inte alls blir samma drag på julafton som när jag var yngre och fler levde. Det är lite synd, eftersom det är en av de sakerna jag uppskattar mest, att få spendera tid med hela släkten, äta god mat och umgås! Min kusin har även fått ett barn, vilket innebär att min faster och hennes man firat julafton i uppsala istället för oss. Men förhoppningsvis kommer både min kusins familj och min faster hem till oss nu till julafton!

En anledning till att jag tror att julstämningen kommit mer än på senaste år är nog för att det legat vit snö utomhus i hela december, vilket det varit dåligt med vissa år under 00-talet.

GOD JUL!

Arbetsmiljöskadad

Gårdagens eftermiddag och denna morgon har jag skickat iväg cirka 300 Tele2 fakturor, detta innebär också att jag skrivit upp ungefär 150 nummer (för att rätta dessa fakturor). Detta ledde i sin tur till att idag när jag skulle skriva upp mitt mobil nummer till min handledare så stod det helt still i huvudet, jag satt i en kvart å tänkte, och efter ett tag var jag helt säker på att jag hade 073 413 78 03, vilket är helt fel, eftersom det är mitt gamla nummer. Allt slutade med att jag fick smsa en kompis och be henne säga mitt nummer..


Tidigare inlägg
RSS 2.0