Eftersom jag är ledig imorgon, och egentligen inte har någon anledning att sova, tänker jag att jag ska publicera tredjeplatsen på bloggen, som går till ett fantastiskt skägg (när han väl bestämmer sig för att odla det), som ändock står sig slätt i jämförelse med personens hjärta.

11. Alexei Kovalev
10. Zinedine Zidane
9. Henrik Zetterberg
8. Wayne Gretzky
7. Muhammad Ali
6. Aaron Rodgers
5. Björn Ferry
4. Peter Forsberg
3. Daniele De Rossi

 

Capitan futuro. Med ett så stort Roma-hjärta som någon någonsin kan ha. Mer motivering än så krävs väl egentligen inte för att ni ska förstå varför giallorossas nummer 16 Daniele De Rossi har en stor plats i mitt hjärta. Kolla bara på hur han firar en derbyseger mot Nazio. Förlåt. Lazio, that is.

 

Fantastiskt. Det går ju helt enkelt inte att göra något annat än att älska en sån man. Kärlek.

Men eftersom jag vet att ni är oerhört krävande, så tror jag mig även veta att ni inte nöjer er så.

Daniele De Rossi är, förutom att han har ett stort Roma-hjärta, en stor favorit hos mig för att han är en riktigt bra fotbollsspelare. Såklart. Det skulle ju inte riktigt fungera annars. Men oavsett vad jag säger, så kommer det hela att komma ner till kärlek till sist. Oavsett.

Vad som gör honom till en bra fotbollsspelare, förutom bollkontrollen och hans öga för spelet, är den energi han spelar fotboll med. Han driver hela mittfältet, och hela laget. Varifrån han får energin? Hans kärlek för Roma, Italien, och själva spelet fotboll. Hans vinnarskalle bygger på kärleken till hans lag, och att han hatar så mycket att förlora. För sin egen skull, och för fansens skull. Grabben är uppvuxen i Rom, och har varit ett Roma-fan sen han förstod vad Roma var.

Han har faktiskt många offensiva kvaliteter också, även fast han, lite felaktigt, klassas som en främst defensiv mittfältare. Kolla bara. Splendido, splendido, splendido!



Att han sen har en tendens att dra på sig ett rött kort med jämna mellanrum, senast nu i lördag, tycker jag bara hör till. Det är omöjligt att spela fotboll med så mycket kärlek, och så mycket känslor, utan att det då och då kokar över. Och när det gäller en sån som De Rossi får det hellre koka över en gång för mycket, än att det aldrig gör det. Att det gör det är bara ett tecken på sann kärlek, och visar också anledningen till att han är given att ta över kaptensbindeln när er Pupone himself, Francesco Totti lägger av. Må bara inte fröken Sensi ha lyckats försätta klubben i så djup ekonomisk sank att man måste sälja honom innan dess.

Det finns ju bara en enda som honom. 

Capitan Futuro. Jag älskar dig.