Såhär i min ofrivilliga sömnlöshet tänkte jag att jag kan slänga in ett litet blogginlägg. Och vad skulle vara bättre än att ta upp den tråd jag lämnade öppen i mitt förra inlägg, och till allas förtjusning lovade att återkomma till. Mina tre svenska hockeyspelare jag hatar.

Den första var ju, som tydligt märktes igår, Nils Ekman. Nisse hatar jag, om det inte framgick, för att han tror sig vara en hård spelare, när han i själva verket bara är en feg och ful spelare som aldrig någonsin har stått för det han har gjort. Cheapshots är hans främsta kvalitet, något vi kan se i följande klipp när han väljer att slänga iväg ett par uppercuts mot en motståndare som är involverad i en fight med en annan spelare samtidigt som domaren försöker bryta, när Chris Pronger kommer in med en ilska som bara... ja, faktiskt bara Chris Pronger besitter.



Den andra spelaren (jag tar dom i turordning) är Marcus Nilson. Varför? Han snackar och snackar och snackar och är osympatisk som få. Han snackar helt enkelt som att han vore en världsstjärna, en person som alla borde ha respekt för. Men vad har han egentligen åstadkommit? Absolut ingenting. Ingenting alls. Under hans bästa NHL-säsong lyckades han skrapa ihop en diger summan av 36 poäng, och sammanlagt har han under 521 NHL-matcher lyckats skrapa ihop så lite som 168 poäng. Dessutom har han, såvitt jag vet aldrig vunnit en titel under sin seniorkarriär. That's right, ALDRIG. Hans career highlights på http://eliteprospects.com/player.php?player=728 innehåller ingenting annat än en hop av silver och bronsmedaljer. Men, varför sitter jag egentligen och skriver det här, när Jonathan Hedström säger det lika bra som mig, med mycket färre ord?



Fan har du gjort då, Nilson?

Och den tredje spelaren är ju då Kristian Huselius. Varför? Jag vet inte. Här har jag konstigt nog ingen förklaring. Men även här tycker jag att han ger ett rätt osympatiskt intryck, fast det kanske bara är jag. Att han våldtog en brud tillsammans med Andreas Lilja och Henrik Tallinder stärkte ju inte direkt hans aktier hos mig, även fast det nu inte var någon våldtäkt tydligen. Men det är egentligen ännu värre, eftersom det innebär att han frivilligt delade en brud med två snubbar. Förutom det, var han ständigt hypad som årtusendets supertalang, men inte fan har han lyckats med något egentligen. De senaste åren har han visserligen lyckats peta in rätt mycket poäng i NHL, så kanske är det dags att ompröva mina åsikter. Bara för att fullfölja traditionen, och peka lite på min poäng, så måste jag sätta in en film här också. Om inte annat, kolla på den för att se Peter Jihdes frisyr anno 1996. Den är helt enkelt fantastisk.




Vad ska man säga. Jag kan egentligen skriva hela natten om idrottsmän jag hatar, såsom Brett Favre (retiring, playing, retiring, playing, retiring, playing, we got it now!), Sidney Crosby (or was it Cindy Crybaby?), Cristiano Ronaldo (finns bara en Ronaldo, och han är tjock och föredrar att stå upp), och många fler. Eller för den delen om idrottare jag älskar. Kanske är dags för en serie inlägg. Åbondes topp tio hot's and not's?