Det är alltså namnet på listan över mina elva favoritidrottare, som ska läggas upp på bloggen under den sista månaden innan 2011 börjar (därav namnet för er sinnessvaga). Det var egentligen meningen att bli en topp tio, men det fanns helt enkelt inte möjlighet att peta någon av de elva jag nu har på min lista. Så here we go.

Det här var alltså mannen som jag inte under några omständigheter kunde tänka mig att peta från min lista. Alexei Kovalev. Varför? Han är L'Artiste.

Han är en riktig artist, ända ut i fingerspetsarna. Som en sann artist är hans arbetsmoral sådär. Många kvällar glider han bara omkring utan att egentligen uträtta något. Sen helt plötsligt slår blixten ner, eller det är vad målvakten tror har hänt när Alex har smällt upp sin patenterade handledare i första krysset. När han spelar på topp tillhör han definitivt de fem bästa hockeyspelarna i världen, idiotförklara mig om ni vill, det är min åsikt. För när han verkligen vill, då gör han saker som dessa. Ren magi.



Om ni nu orkade kolla på filmen, vilket jag verkligen hoppas, då det är en fantastiskt bra film, så såg ni att Alexei Kovalev är en mästare på att få världens svåraste sport att verka som världens enklaste. Vadå åka skridskor och hålla koll på en puck med en klubba samtidigt som du riskerar att bli skickad i en ambulans av Al MacInnis? Nä, Kovalev petar pucken mellan benen på MacInnis och åker runt honom, för att sedan smälla upp ett handledsskott. Vart? Första krysset. Som alltid.

Med vad som verkar vara noll ansträngning gör han de mest fantastiska saker. Som när han vänder in och ut på Zdeno Chara och sen bara sätter pucken i bortre. Svårt? Nä. Inte om man är L'Artiste.

Att han dessutom avgjorde match 2 mot Bruins 2008 i övertid, ett mål som är ett av mina bästa sportminnen, hur konstigt det än må låta, gör att det är omöjligt att peta honom från min topplista.



Kovalev fires... SCORES! Kovalev has won the game, on that BULLET SHOT!


Ingen är som L'Artiste.