Henrik Zetterberg är Sveriges bästa ishockeyspelare just nu. Sedin, Bäckström, vad de nu heter, kan dra åt skogen. Visst är de bra, men Zetterberg har något mer. När såväl Sedinarna som Bäckström spelar i lag med enorm offensiv slagsida, och på köpet spelar i lagens mest offensiva kedjor, spelar Henrik Zetterberg i ett Red Wings som är lika bra framåt som bakåt. Och vad som skiljer honom från Bäckis och Sedinarna, är att han tar ett defensivt jobb som de inte ens är i närheten av. Sätt Zäta bredvid Ovechkin i Bäckströms roll och jag är övertygad om att han skulle nå över 100 poäng direkt. Se själva så förstår ni vad jag menar



Men Zetterberg verkar leva efter den gamla devisen offense win games, defense win championships. Han gör det defensiva arbetet bättre än de flesta andra i ligan. Trots att han har potential att år in och år ut ligga i toppen av poängligan. Det är respekt. Och det finns bevis på att han lyckas med det han gör också. 2008 vann han Conn Smythe Trophy som mest värdefulla spelare i slutspelet efter att totalt ha raderat ut såväl Crosby som Malkin från finalserien. Och samma sak gjorde han 2009. Det spelade ingen roll vem han mötte, han gav dem inte en millimeter. Det hela gjorde Crosby minst sagt frustrerad.